Ta en dag i taget.

Okej, nu får jag väl uppdatera lite antar jag? Haha, veckan har varit helt sjuk faktiskt.
Ehm.. Jag fick veta en rolig grej också, Vickans pojkvän tycker jag skrattar som en
hickande teletabis? Ehm, ja.. hahah första gången man hör det. Jag själv tycker att
jag skrattar som en åsna men visst.  Haft en helt avkopplande helg hos syster.
Såna hära helger behöver man ha ibland. Bara mysa med den bästa och kolla film.
Inget slår det faktiskt. Hm, ja, november.. Denna månaden blir nog hyfsat bra.
Har en månad på mig att bli färdig med Startblock 1.. Stressigt men jag fixar det.
Det ska jag, och jag ska fixa ett jäkla G i matten.. Så e det bara.. Måste kämpa nu..
Måste börja skita i allt nu alltså.. Måste börja fokusera.. Måste skita i känslor..
Måste skita i allt som inte handlar om skolan. Hm, annars bär det av till Ullared
den 27:e, mysigt med Carro&Moster Lotta. Sen slänger vi av Lars hos Kenneth! :p
Hahha, undrar hur de kommer sluta där? Hahha..aja,
Blir skit bra.



Carolina Andreasson.
Du är verkligen min bästa vän.
Du kan mig, du vet vem jag är.
Du vet hur jag mår, du vet hur jag har
det. Det finns ingen som är bättre än dig.
Och ingen ska få ta dig ifrån mig.
För vore det inte utan dig hade jag aldrig
orkat stå på mina ben.. Jag hade aldrig
klarat av allt skit som har hänt den sista
tiden. Jag hade brutit ihop och aldrig orkat klättra
upp.. Hade aldrig haft någon kraft eller livsglädje.
För det är du som gör mig hel, det är du som
gör så jag orkar. Det är du som har funnits där
när jag bara haft lust att lämna allt.
Det är du som fick upp mig på mina ben när
jag trilla. Det är du som alltid öppnat din
famn när jag behövde hjälp.
Om jag visste hur jag skulle kunna ge tillbaks
allt du gjort, för mig. Så hade det tagit år.
För det är vad du har gjort.
DU har funnits för mig sen bebis.
Allt jag vill säga med detta är att
Utan dig är jag ingenting och
jag är glad över att jag är din lillasyster
och att vårt systerskap är så tight att
inget kan skiljas oss åt.
Jag älskar dig Carolina.<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0